onsdag 23 december 2009

Fartygsbesök: Horn Flyer


Under veckan var sjöräddningsbloggen på studiebesök på Norska sjöräddningssationen skjaerhalden, stationen närmast svenska gräsen vid strömstad.
Norska sjöräddningssällskapet NSSR (Fin hemsida med grymt flöde av nyheter på www.nssr.no) är uppbyggt kring ett 14st frivillig bemannade stationer och 24 stationer med avlönad och fast anställd personal. NSSR tar emot donationer både från staten (ca 40 miljoner NOK om året) och privata donationer från 60.000 medlemmar.Stationen i Skjaerhalden fick i somras leverans på en ny sjöräddningskryssare, RS Horn Flyer, av den egna C.G. Sundt klassen. Den är byggd på Swedeship i Sverige, och är en verkligen state of the art som sjöräddningsbåt. Jag har hört väldigt många tala gott om denna båttypen och det var verkligen givande att konstatera att den infriar förväntingarna. Dock är alla båtar byggda i ett specifikt syfte, och det medför såklart kompromisser. Horn Flyer är stor och komplicerad, och mitt intryck är att det inte är båt för frivilliga besättningar, och den är i första hand inte avsedd att arbeta inomskärs eller med mindre båtar.
NSSR är mer kommersiellt än sitt svenska systersällskap (SSRS), och utför både dykning, bärgning och inspektioner mot ersättning. Var och en av uppgifterna innebär att båtens utforming måste anpassas, och att kompromisser måste vägas mot varandra.
T.ex. har man avvikit helt från normen att sjöräddningsbåtar skall vara självrätande, vilket Horn Flyer och hennes systrar inte är. Norska sjöräddningen har ju nyligen dragit dyrbar erfarnehet av kapsejsning där självrätaningen inte fungerande trots allt.
Horn Flyer är 17m lång och byggd i aluminium. Drivs med dubbla vattenjetar och toppar över fyrtio knop. Det som är mest slående ombord, förutom hur rejält allting är, är hur fin arbetsmiljön är i styrhytten. Jag kan inte mäta, men det talas om 60 decibel i styrhytten vid full fart. Det enda jag kan bekräfta är att det går att tala tyst till varandra framme vid spakarna, även om spaken är i botten. Rutorna är stora och sikten från förarplatsen exceptionellt god, även om man har väldigt många skärmar och ljuskällor framför sig.


Däcket är imponerande det också, med bogsertross i spectra på trumma, capstan och normalt sett en rescue runner för att köra i utsatta lägen. Den sjösätts men en lyftkran. Frö dykarbete har man utrustning för både sportdyk och för att mata luft med slang.

Läs mer:
Horn Flyers uppdrag

Tekniskt information om Horn Flyer

Norska sjöräddningssällskapet

Swedship

tisdag 15 december 2009

Märkning av flytoveraller


Bilden ovan och denb första nedan är på dräkter märkta enligt den kommande standarden. Det framgår av texten (klicka på bilden för att förstora) att dräkten är en våtdräkt och vilken temepraturspann den är testad i. Den är avsedd för simkunnig person nära hjälp och vid användade utomskörs skall den kompletteras med räddningsväst.
Klart och tydligt i mina ögon, i alla fall relativt. Skulle man önska något mer vore det att man faktiskt kunde se det med ett snabbt ögonkast. Men det är ändå det bästa jag hittat!

Ganska otydlig EN 393 märkning på en annan dräkt. Inte skriven enbart för denna dräkten eftersom den talar om uppblåsbara delar. Säger ingenting om när flytväst skall användas eller vad den är avsedd att klara av. Förstår fortfarande inte temperaturmräkningen. Synd, för detta är en bra dräkt!
Ett annat märke har samma märkning för flytväst som för overall.

måndag 14 december 2009

Svar på tal

Fick frågor angående en artikel i en svensk tiding som riktar kritik mot den typ av flytoveraller som många använder. Har inte läst själv än men har fördjupat mig lite i den artikel denna hänvisar till dom rör handlar om att man i finland har ett försäljningsförbud mot flytoveraller. Detta införde efter en dödsolycka utanför Kotka (hittar bara rapport på finska) och efterföljande test på den utrustning de omkomna hade.
video
Flytoverallen har inte i första hand ett syfte, utan flera. Den skall vara varm och bekväm att bära, den skall vara ett flythjälpmedel och den skall skydda mot nedkylning. Som sådant är den bra, och dessutom billigt nog för att de flesta som vistas på sjön skall ha råd att köpa en.

För att godkänna flytoveraller finns ett par olika standard system. Fram till 2006 gällde CE standard EN 393 ”floatation aid”.
Detta tar endast hänsyn till flytkraften i ett föremål och säger att detta är utrustning med minsta flytkraft 50N. Nästa klassning är räddningsväst för skyddade vatten som skall ha en flytkraft på 100N.
Overallerna är helt enkelt i första hand konstruerade som ett varmt plagg, men värmen kommer från flytmaterial och det ger en flytkraft på 80N i Mullion X4 (overallen jag använder). Eftersom flytkraften i fodret är större än 50N har vi per automatik ett flythjälpmedel enligt EN 393.

2006 kom en ny standard för flythjälpmedel, och ett finskt förslag så exkluderades flytoveraller från den standard som ersatte EN 393, nämligen 12402-5 ”personal bouyancy aid”. Denna standard är skräddarsydd för att passa "sportplagg" som seglar och kanotvästar.
Istället hänvisar man till 12402-6 ”special device” men standarden för flytkraft är den samma som i kapitel 5 - alltså bouyancy över 50N, avsedd för användande i skyddat vatten, av simkunnig person i närhet till hjälp.
Det finska förbudet handlar som en följd av detta snarare om ett förbud mot att marknadsföra overallen som flythjälp till dess att en standard som beskriver dem finns klar. Denna standard är ute på remiss idag.

Remissförslaget gäller ISO 15027 behandlar räddningsdräkter och i kapitel 1 beskriver man regler för ”Constant wear suits”, som t.ex. flytoveraller. Detta regelverk är mer utförligt än 12402-6 som ju bara behandlar flytkraften. 15027 tar in även synbarhet, hypotermi skydd etc. Men enligt mina uppgifter är inte standarden antagen än, flera tillverkare har dock idag denna märkning med hänvisning till hypotermiska skyddet (2 grader förlorad kärntemperattur efter 2 timmar i 15 gradigt vatten), då tillverkarna vågar anta att detta är den regel som kommer att gälla när standarden är överenskommen. De test som utförs för att visa detta, skall genomföras tillsammans med godkänd räddningsväst.
De dräkter som är godkända enligt EN 393 innan 2006 års standard trädde i kraft, får i Sverige fortfarande säljas som flytoveraller. Det var lite formalia runt detta. Ser man på definitionerna av användandet skall flytoverallen användas

• I skyddat vatten. Oklar definition, men minst inomskärs
• I närhet till hjälp, i vissa fall definierat som att man inte skall behöva påkalla hjälp för att få hjälp.
• Av simkunnig person, alltså inte en medvetslös
• I fall där räddningsvästen är till hinder för att utföra avsedda sysslan.

Detta ger lite bättre bild av att flytoverallen är ett komplement, i första hand för att det ger ett skydd mot köldchock i andra hand mot hypotermi efter en tid i vattnet. Skall man använda den i mer utsatta lägen, skall den kompletteras med en räddningsväst.
Det finnarna vill komma åt är själva märkningen, den måste förtydliga att dräkten inte är en överlevnadsdräkt utan en del av ett överlevnadssystem, och att den inte är lämpad i hårt väder och utsatta lägen. Jag vet inte vad jag skall säga riktigt. Tilltron till flytoveraller är kanske för hög ibland, och märkningen är vilseledande. Så jag håller med finnarna om att det behövs en bättre märkning och förtyligande om vad man kan vänta sig av flytoverallen. Men jag menar också att en bra flytoverall är väldigt mycket bättre än att ha vanliga varma kläder på sig om man hamnar i vattnet. Jag återkommer närt jag har gjort samma test som journalisten i den svenska båttidningen har gjort

torsdag 10 december 2009

Stora fartyg

En film för att illustrera inlägget om excalibur och svårigheterna att rädda någon till ett fartyg som inte alls är avsett för att rädda med...
video
Filmen visar räddningen av två amerikanske seglare, vars båt läckte och sjönk. de aktiverade en epirb och det enda fartyget inom rimligt avstånd var containerfartyget Scarlett Lucy, som gick till undsättning. som filmen visar är det int helt enkelt. Jag tycker det ser ut som att den första lyckas ta sig upp direkt från deras gummibåt, men den andra klarar inte av det och måste lyftas ombord. Hela räddningen lär ha tagit 45 min de tappar honom minst en gång, vilket visas i videon. läs mer här

video

torsdag 3 december 2009

Man över bord

Kolla in den här filmen, hur lätt det kan hända...

Kallt vatten

Ännu en bra artikel från Gcaptain som tar sig an missuppfattningar om hypotermi och drunkning.
The truth about cold water fritt översatt även denna gång:


Nu skall jag berätta något för er som nästan ingen inom den marina industrin fattar. Det innefattar sjömän, redare, agenter, försäkringsbolag, hmanarbetare, forskare och även de flesta som arbetar med sjöräddning.

Det är omöjligt att dö av hypotermi i kallt vatten, om du inte har flythjälp. för har du ingen flythjälp - då dör du innan du hinner bli hypoterm.

Trots all forskning och erfarenhet och alla fakta, hör man fortfarande experter - som mot bättre vetande - ge fulltsändigt felaktiga fakta om vad som händer med en person som faller i kallt vatten. Med ännu vinter i antågande vill jag gäerna belysa ett par synpunkter som kanske kan åka förståelsen för vad som egentligen händer.
/.../
när vattnet är kallt, runt tio grader celsius, finns det en tydlig fysilogisk reaktion som inträffar i princip omedelbart och i följande ordning:


Du kan inte andas
den första fasen av immersion kallas köldchocken. Under denna period drabbas man ökad puls och stigande blodtryck, okontrollerad och flämtande andning och i vissa fall koordnintaionssvårigheter.
Denna perioden kan vara allt mellan ett apr sekunder till ett par minuter beroende på olika faktorer, och den kan vara dödlig. Faktum är att nästan 20 % av de som dör i kallt vatten gör det inom två minuter. De får panik och drar kallsupar och drunknar. Om de har hjärtproblem kan reaktionen trigga en hjärtinfarkt.
För att överleva denna fasen måste du ta det lugnt och få kontroll över din anding så du inte drar i dej kallsupar. Det gör du genom att veta att flämtande går över om du tar det lugnt!

Du kan inte simma
en av den vanligaste orsakerna till att fritidsbåtsägare inte bär flytväst är att de kan simma. OK Tarzan, lyssna nu: ingen kan simma särkilt långt eller länge i kallt vatten.
Det andra stadiet vid immersion är att det blir problematiskt att simma (fritt från "Swimming failure"). Utan tillräcklig isolering måste kroppen skapa sin egen värme. Redan långt innan kärntemperaturen sjunker börjar venerna i armar och ben dra ihop sig för att behålla värmen och du förlorar kontrollen över händerna. Musklerna i armarna och benen kommer att sluta fungera utan syretillförsel och tillslut blir det svårt att hålla huvudet över vattenytan. Utan någon form av flythjälp klarar inte ens de bästa simmarna längre än trettio minuter och drunknar. Mer än 50% av de som drunknar gör det innan de ens förlorar en grad kroppstempertur, på grund av att de inte kan kontrollera armar och ben och simma.

Du klarar dej längre än du tror
om du någonsin har hört någon säga: vattnet är så kallt att du fryser ihjäl på tio minuter - då har någon ljugit för dej. Och du kan dessutom ersätta de tio minuter med tjugo, trettio och en timme. Någon har fortfarande ljugit. I de allar flesta fallen, med en vattentemperatur på 5 grader C tar det fortfarande en hel timme att bli medvetslös av hypotermi. Och man överlever inte så länge utan flythjälp.
Författaren, som är ytbärgare i US coast guard, hur han prövat att simma i 7 gradigt vatten i över en timme. Det var inte skönt, men han tror att han hade klarat att simma en timme till, och han hade överlevet ytterligare en timmes nedkylning. Kroppens metoder för att behålla värmen -huttring och vasokonstriktion (att dra ihop venerna och blockera blodflödet) är överraskande effektivt. efter tjugo minuter i det sjugradiga vattnet hade hans kroppstempteratur faktiskt stigit med en grad, och han led alltså snarare av feber än nedkylning.

Räddningspersonalen tror du överlever längre
Det finns en fördel med alla missförstånd runt hypotermi och drunkning. Skulle du hamna i havet och behöva bli räddad så kommer man att leta efter dej så länge att du befinner dej väl bortom marginalerna. När man sätter upp ramarna för ett eftersök använder man sig av något som kallas för CESM eller Cold water survival model (i USA) där alla tillgängliga data om offret (ålder, vikt, BMI, kläder etc) och
miljön (vattentemperatur, sjöhävning, lufttemperatur, vind) och mjukvaran spottar ut en gissning på vad sm är den längsta tiden man kan överleva.
Programmet gav författaren en överlevnads tid på 4 timmar och 38 minuter i 3 gradigt vatten utan kläder eller flythjälp! Han gissar själv på 35 minuter men finner viss trygghet i siifran. Om någon skall räkna fel, så är det i alla fall åt rätt håll.

Out of the Water is Not Out of Trouble
Jag har en regel - om någon kommit upp ur det kalla havet, skall dom ligga ner och stanna där tills en läkare på akuten säger åt dem att stå upp. det spelar ingen roll hur bra de mår eller om dekänner sig varma och bekvämma. Den sista mördaren är postrescue kollaps.
Hypotermi gör mer än kyler ner, den gör saker med fysionomin. Bland annat påverkar det hjärtats förmåga att höja och sänka pulsen. När man ställer sig upp och går kräver kroppen större blodcirkulation än att ligga ner. Att ligga i vatten och flyta kräver mindre cirkulation än att stå upp på land, och tillslut kan det hända att hjärtat helt enkelt inte hinner med och då svimmar du av. Det är två saker som är speciella med immersionsoffer - de är ömtåliga och de har haft tur som har överlevt. Innan de är i varma och i trygga händer, får de vara nöjda med att torka och värmas upp. Att gå ärenden får vänta!

lärde du dej någonting?

Om du gjorde det, så hoppas jag att det var något nyttigt. Författaren föreslår saker som gör dej säkrare när du faller i vattnet - som att alltid ha flythjälp på däck. Ingen av de som omkomna i en studie från alaska hade flytväst. Fler av de klarade inte av att simma den korta tiden det tog för båten att svänga runt och bärga dem ur vattnet.
OM du ser någon falla överbord, se till att de får en fräslarkrans eller livboj omdelebart. Se till att dina livbojar inte bara sitter där för syns skull utan alltid är redo atta användas.

Egen anmärkning: Lärde du dej något? Jag hoppas du lär dej undvika att falla i havet!
sjöärddningsbloggen badar i ishavet, 0 grader i vattnet