måndag 14 september 2009

haveri: RS gideon

Scanpix

I förra veckan gick en Norsk sjöräddningsbåt ut på vad som kan kallas ett rutinuppdrag, en fiskebåt med maskinhaveri. Två man fanns ombord i räddningsbåten och en ensam äldre man bemannade fiskebåten. Uppgifter fanns att båten läckte och man bedömde det som en mindre läcka och tog fiskebåten på släp mot närmsta hamn.
Under bogseringen förvärrades läckan och räddningsbåtens befälhavare beslöt att knyta upp haveristen långsides för att fokusera på läckan. Fiskebåten, som var 10 meter lång - ungefär lika stor som räddningsbåten - förtöjdes väl på sidan och man började läktra över större länspumpar.

Sen förvärrades läget snabbt då läckan galopperade och fiskebåten började sjunka snabbt. Gemensamt försökte man lossa förtöjningarna mellan båtarna, men i vad man kan fömoda är tumultartat drabbades den äldre fiskaren av en hjärtinfarkt. Det sjunkande fiskefartygets tyngd fick räddningsbåten att kapsejsa.

De två räddningsmännen ställdes nu inför ett mycket svårt dilemma:
Fokusera på att lossa förtöjningarna och rädda fartyget
eller fokusera på att rädda mannen undan de sjunkande fartygen?
Det lär inte ha funnits tid till eftertanke eller tveksamhet.
NSSR

De valde att rädda mannen genom att dra honom undan vraken. Att kapsejsa är våldsamt, och risken är stor att skadas så de gjorde rätt. Liv går före egendom, alltid.
Räddningsbåten skulle vara självrätande men jag skulle tro att eftersom den fortfarande var förtöjd mot fiskebåten hade den inte räta moment nog att räta både sig själv och fiskebåten. Att öppna dörrar skulle bidra, såsom tidningen skriver, tror jag inte är så sannolikt.
Räddningsmännen lyckades lösa ut sin livflotte och efter att ha tagit sig ombord fortsatte man HLR tills dess att de blev undsatta av tillströmmande båtar och fartyg.
Mannen verkar ha klarat sig, tack vare det rådiga ingripandet

Scanpix

Ett ganska enkelt uppdrag som snabbt utvecklas till en livshotande situation. Att alltid ha en övergripande bild - situation awerness - är lösningen på problemet. Man uppger nu att en av larmorsakerna var läckage, och alltså visste man om att det fanns en risk. Hur väl hade man undersökt den? Tog man en medveten risk att bogsera trots läckaget? Inget fel i det, men ju mer fakta man har dessto större chans att slippa hamna i ett så pressat läge som denna situationen slutade med.

När det går dåligt, är det på ett sätt som man inte tänkt på. De finns ingen båt i världen som rätar sig med en lika stor vattenfylld båt förtöjd långsides.

norska sjöräddningssällskapet
artikel i vg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar