Märkning av flytoveraller

Bilden ovan och denb första nedan är på dräkter märkta enligt den kommande standarden. Det framgår av texten (klicka på bilden för att förstora) att dräkten är en våtdräkt och vilken temepraturspann den är testad i. Den är avsedd för simkunnig person nära hjälp och vid användade utomskörs skall den kompletteras med räddningsväst.
Klart och tydligt i mina ögon, i alla fall relativt. Skulle man önska något mer vore det att man faktiskt kunde se det med ett snabbt ögonkast. Men det är ändå det bästa jag hittat!

Ganska otydlig EN 393 märkning på en annan dräkt. Inte skriven enbart för denna dräkten eftersom den talar om uppblåsbara delar. Säger ingenting om när flytväst skall användas eller vad den är avsedd att klara av. Förstår fortfarande inte temperaturmräkningen. Synd, för detta är en bra dräkt!
Ett annat märke har samma märkning för flytväst som för overall.

Svar på tal

Fick frågor angående en artikel i en svensk tiding som riktar kritik mot den typ av flytoveraller som många använder. Har inte läst själv än men har fördjupat mig lite i den artikel denna hänvisar till dom rör handlar om att man i finland har ett försäljningsförbud mot flytoveraller. Detta införde efter en dödsolycka utanför Kotka (hittar bara rapport på finska) och efterföljande test på den utrustning de omkomna hade.

Flytoverallen har inte i första hand ett syfte, utan flera. Den skall vara varm och bekväm att bära, den skall vara ett flythjälpmedel och den skall skydda mot nedkylning. Som sådant är den bra, och dessutom billigt nog för att de flesta som vistas på sjön skall ha råd att köpa en.

För att godkänna flytoveraller finns ett par olika standard system. Fram till 2006 gällde CE standard EN 393 ”floatation aid”.
Detta tar endast hänsyn till flytkraften i ett föremål och säger att detta är utrustning med minsta flytkraft 50N. Nästa klassning är räddningsväst för skyddade vatten som skall ha en flytkraft på 100N.
Overallerna är helt enkelt i första hand konstruerade som ett varmt plagg, men värmen kommer från flytmaterial och det ger en flytkraft på 80N i Mullion X4 (overallen jag använder). Eftersom flytkraften i fodret är större än 50N har vi per automatik ett flythjälpmedel enligt EN 393.

2006 kom en ny standard för flythjälpmedel, och ett finskt förslag så exkluderades flytoveraller från den standard som ersatte EN 393, nämligen 12402-5 ”personal bouyancy aid”. Denna standard är skräddarsydd för att passa "sportplagg" som seglar och kanotvästar.
Istället hänvisar man till 12402-6 ”special device” men standarden för flytkraft är den samma som i kapitel 5 - alltså bouyancy över 50N, avsedd för användande i skyddat vatten, av simkunnig person i närhet till hjälp.
Det finska förbudet handlar som en följd av detta snarare om ett förbud mot att marknadsföra overallen som flythjälp till dess att en standard som beskriver dem finns klar. Denna standard är ute på remiss idag.

Remissförslaget gäller ISO 15027 behandlar räddningsdräkter och i kapitel 1 beskriver man regler för ”Constant wear suits”, som t.ex. flytoveraller. Detta regelverk är mer utförligt än 12402-6 som ju bara behandlar flytkraften. 15027 tar in även synbarhet, hypotermi skydd etc. Men enligt mina uppgifter är inte standarden antagen än, flera tillverkare har dock idag denna märkning med hänvisning till hypotermiska skyddet (2 grader förlorad kärntemperattur efter 2 timmar i 15 gradigt vatten), då tillverkarna vågar anta att detta är den regel som kommer att gälla när standarden är överenskommen. De test som utförs för att visa detta, skall genomföras tillsammans med godkänd räddningsväst.
De dräkter som är godkända enligt EN 393 innan 2006 års standard trädde i kraft, får i Sverige fortfarande säljas som flytoveraller. Det var lite formalia runt detta. Ser man på definitionerna av användandet skall flytoverallen användas

• I skyddat vatten. Oklar definition, men minst inomskärs
• I närhet till hjälp, i vissa fall definierat som att man inte skall behöva påkalla hjälp för att få hjälp.
• Av simkunnig person, alltså inte en medvetslös
• I fall där räddningsvästen är till hinder för att utföra avsedda sysslan.

Detta ger lite bättre bild av att flytoverallen är ett komplement, i första hand för att det ger ett skydd mot köldchock i andra hand mot hypotermi efter en tid i vattnet. Skall man använda den i mer utsatta lägen, skall den kompletteras med en räddningsväst.
Det finnarna vill komma åt är själva märkningen, den måste förtydliga att dräkten inte är en överlevnadsdräkt utan en del av ett överlevnadssystem, och att den inte är lämpad i hårt väder och utsatta lägen. Jag vet inte vad jag skall säga riktigt. Tilltron till flytoveraller är kanske för hög ibland, och märkningen är vilseledande. Så jag håller med finnarna om att det behövs en bättre märkning och förtyligande om vad man kan vänta sig av flytoverallen. Men jag menar också att en bra flytoverall är väldigt mycket bättre än att ha vanliga varma kläder på sig om man hamnar i vattnet. Jag återkommer närt jag har gjort samma test som journalisten i den svenska båttidningen har gjort

Test: upp och ner i entimmesdräkt

Ibland får man höra att man skall tömma sin torrdräkt på luft innan man går i vattnet, för att det finns en risk att hamna med huvudet upp och ner så trycks luften upp i benen och då skulle det vara svårt att vända rätt igen.

Jag har aldrig sett detta hända någon av de dryga tusen eleverna jag tränat, och jag har aldrig kännt av tendensen heller. Gjorde denna lilla film för att visa vad som händer. Dräkten har såpass mycket flytkraft att man i princip aldrig får benen under vattnet, något som så klart ännu tydligare då man bär flytväst (vilket man helst skall göra).

Att ha mycket luft i dräkten gör istället att du flyter högre - och därmed syns bättre och har mindre yta i det kalla vattnet. Det är möjligt att den extra luften isolerar något också.

Däremot blir flytläget inte särkilt bra utan flytväst. Man flyter bättre med ansiktet neråt än uppåt (på grund av att armarnas leder) och huvudet har inget stöd. Därför - återigen - skall man helst ha flytväst utanpå dräkten.