Test: FLIR

vid besöket ombord på Horn Flyer också möjlighet att testa att navigera och söka med FLIR. FLIR står för "Forward Looking InfraRed" och är en typ av värmekamera. FLIR kameror är populära i polisiära och militära sammanhang och har också en växande marknad till sjöss. Alla har säkert sätt gråaktiga bilder från FLIR på TV nångång, och därför är intresset stort för att använda dem till sjörädnding.
FLIR är en värmekamera och alltså helt oberoende av ljuskällor, tillskillnad från Ljusförstärkare som har en karaktäristisk Grön bild. Själva kameran på Horn Flyer satt monterad på taket med gyrostabilisering och styrs med hjälp av joystick från navigatörsplatsen och bilden visas på en egen skärm. Det går att zooma kraftigt, tack vare Gyrostabiliseringen. Enligt besättningen är det närmast en krav med stabilisering eftersom bilden annars blir för grov och hoppig vid gång. Nackdelen med det är förståss priset och komplexiteten.
Vi gjorde inga seriösare tester men det fungerar ganska bra att navigera med instrumentet. Bilden är överraskande detaljrik och lätttolkad. Hus, båtar och land avtecknar sig väldigt tydligt mot vattnet, medans prickar var lite svårare om än inte omöjligt.
Satte av en man iland och att upptäcka honom (utan sökljus) på 1000 meters håll i mörka natten var inga problem. Han stod då på en brygga, vilket i sig inte är ett livshotande läge.
Nackdelen blir när någon faktiskt ligger i vattnet eller har en låg profil, för då är det svårt att hänga med med kameran och värmen sprider sig snabbt i vattnet, vilket ger en mycket liten yta att upptäcka. De som har testat (enbart hörsägen från min sida) är inte nämnvärt imponerade.
Tillverkaren själv har en utförlig redogörelse för sitk med FLIR som jag kan rekommendera att läsa om man är intresserad. En FLIR med 140mm objektiv, allstå den största modellen, kan "känna igen" en människa (detection-värdet) på 560m enligt deras tabell. Det är ett sk. Johnsson värde vilekt innebär 50% av betraktarna klarar av att identifiera målet på det givna avståndet. Detta är också en fråga om upplösing på skärmen, vilket betyder att maximalt räckvidd har man endast när man också har zoomat in maximalt, vilket också ger en väldigt smal söksektor.Även väder påverkar FLIRen, liksom dimma.

sammantaget ställer jag inte upp i lovsågen. Det är ett anvärdbart hjälpmedel, men inte ett måste. För att navigera eller söka efter större föremål så fungerar den bra, men jag är mer tveksam till sök där den kan vara avgörande för att rädda liv.
Dock fick vi den faktiskt att fungera bättre än tillverkarens specifikation, och det är glädjande, för då är inte sifforna FLIR presenterar några glädjesiffror!

Hur fungerar FLIR?

Hur lång sikt har en FLIR?

Fartygsbesök: Horn Flyer

Under veckan var sjöräddningsbloggen på studiebesök på Norska sjöräddningssationen skjaerhalden, stationen närmast svenska gräsen vid strömstad.
Norska sjöräddningssällskapet NSSR (Fin hemsida med grymt flöde av nyheter på www.nssr.no) är uppbyggt kring ett 14st frivillig bemannade stationer och 24 stationer med avlönad och fast anställd personal. NSSR tar emot donationer både från staten (ca 40 miljoner NOK om året) och privata donationer från 60.000 medlemmar.Stationen i Skjaerhalden fick i somras leverans på en ny sjöräddningskryssare, RS Horn Flyer, av den egna C.G. Sundt klassen. Den är byggd på Swedeship i Sverige, och är en verkligen state of the art som sjöräddningsbåt. Jag har hört väldigt många tala gott om denna båttypen och det var verkligen givande att konstatera att den infriar förväntingarna. Dock är alla båtar byggda i ett specifikt syfte, och det medför såklart kompromisser. Horn Flyer är stor och komplicerad, och mitt intryck är att det inte är båt för frivilliga besättningar, och den är i första hand inte avsedd att arbeta inomskärs eller med mindre båtar.
NSSR är mer kommersiellt än sitt svenska systersällskap (SSRS), och utför både dykning, bärgning och inspektioner mot ersättning. Var och en av uppgifterna innebär att båtens utforming måste anpassas, och att kompromisser måste vägas mot varandra.
T.ex. har man avvikit helt från normen att sjöräddningsbåtar skall vara självrätande, vilket Horn Flyer och hennes systrar inte är. Norska sjöräddningen har ju nyligen dragit dyrbar erfarnehet av kapsejsning där självrätaningen inte fungerande trots allt.
Horn Flyer är 17m lång och byggd i aluminium. Drivs med dubbla vattenjetar och toppar över fyrtio knop. Det som är mest slående ombord, förutom hur rejält allting är, är hur fin arbetsmiljön är i styrhytten. Jag kan inte mäta, men det talas om 60 decibel i styrhytten vid full fart. Det enda jag kan bekräfta är att det går att tala tyst till varandra framme vid spakarna, även om spaken är i botten. Rutorna är stora och sikten från förarplatsen exceptionellt god, även om man har väldigt många skärmar och ljuskällor framför sig.


Däcket är imponerande det också, med bogsertross i spectra på trumma, capstan och normalt sett en rescue runner för att köra i utsatta lägen. Den sjösätts men en lyftkran. Frö dykarbete har man utrustning för både sportdyk och för att mata luft med slang.

Läs mer:
Horn Flyers uppdrag

Tekniskt information om Horn Flyer

Norska sjöräddningssällskapet

Swedship

Fartygsbesök på KBV 001

Idag var sjöräddningsbloggen på studiebesök på ett nytt fartyg som snart kommer att börja röra sig i våra farvatten, och som förmodligen kommer att blir en bekant syn ute på havet: Kustbevakningens nya flaggskepp KBV 001.

KBV001 är en såkallad ETV - Emergency Towing Vessel - och representerar en ny approach till kustbevakningens verksamhet. Kustbevakningen (förkortas KBV) har som huvuduppgift att svara för miljöskydd och i andra hand som gränsskydd. De har en naturlig plats i sjöräddningsorganisationen eftersom de har bemannade tjänstefartyg över hela sverige. De har alltså inte sjöräddning som huvuduppgift men livräddning går naturligvis alltid före egendomsräddning. KBV var enligt statistiken för 2008medverkande i 268 sjöräddningsinsatser (totalt 1722 insatser).
Tidigare har KBV haft ett större antal mindre fartyg till sitt förfogande, men inget av dem har haft kapacitet att förhindra olyckor och det är det behovet KBV 001 fyller. Hon är en mycket kapabel högsjöbogserare med huvuduppgift att fånga in havererade fartyg som driver mot kusten.
Och det är att spänna bågen hårt. Att bogsera tankfartyg på drift, i hårt väder - det gör man inte med vilken båt som helst. Skall man kunna göra det är nog detta vad som krävs.
KBV 001 har 100 tons bollardpull och är ett kapabelt fartyg. Man har Multibeam ekolod får att spåra föremål på botten, 2 FRB:er (mindre räddninsgbåtar) att sjösätta, sjukhytt och en bastu som rymmer mer än 40 personer...
Driften är dieselelektrisk och med hjälp av thustrar och DP (dynamsik positionering) kan hon "hovra" över en given position och genomföra dykarbeten.
Blev för övrigt sjukt imponerad av brandpumparna, de är verkligen något extra. Och återigen - skall man jobba med något som brinnande tankfartyg är det inte snack om att gå in med något mindre. Det kan liksom inte bli för stort.
I dockan utanför låg olycksfågeln "Full City" som gick på grund i Norge i somras och vars olja förorenade kusten. Och hennes närvaro kan väl sägas peka på konceptets akilleshäl. KBV 001 och henns kommande två systrar har en lång sträcka att övervaka, och när det väl händer - finns dom där då, är dom på rätt plats i rätt tid? Full City rapporterade aldrig sin grundstötning och ingen visste något om det innan skadan redan var skedd.
Men när det händer, och hon är på rätt plats... då kommer KBV001 vara rätt.

Tack för rundturen Linda!
KBV001 på Kustbevakningens hemsida

Bonn fördraget, styr dokument för europeiskt nät av ETV

Redogörelse för brittiska ETV (england har nu fyra ETV fartyg, och målsättningen är att ett ETV är som mest 10 timmar bort).

Haverirapport MSC napoli (läsvärd beskrivning av hur ett riktigt stort fartyg evakueras &utvärdering av MSC Napoli Mycket omdiskuterad där både fördelarna och problem med ETV belyses. MSC napoli hotade att sjunka i engelska kanalen 2007, med risk för andra fartyg och för oljeföroreningar längs kusterna. man försökte bogsera fartyget till hamn men bedömingen gjordes att hon inte skulle kunna hållas flytande så länge. hon sattes efter ett kontroversiellt beslut på grund för att minska skadorna.

Prestige Världsberömt haveri utanför spanska kusten 2002. ETV bogsering utfördes men spanska myndigheter vägrade ta in fartyget i hamn, vilket ledde till att fartyget sjönk med det här som följd.