Kajak i kalix

En man kapsejsade med sin kajak i svallet efter en större motorbåt. då han inte lyckades ta sig upp i sin kajak simmade han under halvtimme och lyckades klättra, som jag förstår det, iland på en fyr där han kunde ta sig iland och söka någon form av skydd. 2 ytenheter och 1 flygande sökte i området, som var väldefinierat av en färdplan han lämnat hemma innan han gav sig av. Efter drygt sex timmar fann helikoptern honom och kunde flyga honom hem.
MRCC logg
kalixpostens intervju
kustbevakningens kommentar
utemagasinets kommentar

Allmäna kommentarer:
Att lämna en färdplan är en av de bästa förbebyggande åtgärnderna man kan göra. Det ger ett tydligt definierat område att söka, vilket gör att eftersöket kan koncentreras snabbare.Det gör det också lättare för anhöriga att inse att något är fel och "vågar" larma. Det betyder också att larmet kommer tidigare.

Mobiltelefon i vattentät fodral hade såklart gjort stor skillnad. Intressant är såklart utemagsiet kommentar om nödraketer. Söket utfördes nattetid och i mörket tror jag att en strobelight eller ficklampa hade kunnat göra lika god nytta. Blinkande ljus syns och utmärker sig väldigt väl, och eftersom de lyser så oändligt mycket längre än vad en nödraket gör ökar det chansen att någon ser det.

Mannen simmade en sträcka för att ta sig iland, och där skall vi diskutera mer i inlägget "referat av "Swimming as means of rescue"

Test: FLIR

vid besöket ombord på Horn Flyer också möjlighet att testa att navigera och söka med FLIR. FLIR står för "Forward Looking InfraRed" och är en typ av värmekamera. FLIR kameror är populära i polisiära och militära sammanhang och har också en växande marknad till sjöss. Alla har säkert sätt gråaktiga bilder från FLIR på TV nångång, och därför är intresset stort för att använda dem till sjörädnding.
FLIR är en värmekamera och alltså helt oberoende av ljuskällor, tillskillnad från Ljusförstärkare som har en karaktäristisk Grön bild. Själva kameran på Horn Flyer satt monterad på taket med gyrostabilisering och styrs med hjälp av joystick från navigatörsplatsen och bilden visas på en egen skärm. Det går att zooma kraftigt, tack vare Gyrostabiliseringen. Enligt besättningen är det närmast en krav med stabilisering eftersom bilden annars blir för grov och hoppig vid gång. Nackdelen med det är förståss priset och komplexiteten.
Vi gjorde inga seriösare tester men det fungerar ganska bra att navigera med instrumentet. Bilden är överraskande detaljrik och lätttolkad. Hus, båtar och land avtecknar sig väldigt tydligt mot vattnet, medans prickar var lite svårare om än inte omöjligt.
Satte av en man iland och att upptäcka honom (utan sökljus) på 1000 meters håll i mörka natten var inga problem. Han stod då på en brygga, vilket i sig inte är ett livshotande läge.
Nackdelen blir när någon faktiskt ligger i vattnet eller har en låg profil, för då är det svårt att hänga med med kameran och värmen sprider sig snabbt i vattnet, vilket ger en mycket liten yta att upptäcka. De som har testat (enbart hörsägen från min sida) är inte nämnvärt imponerade.
Tillverkaren själv har en utförlig redogörelse för sitk med FLIR som jag kan rekommendera att läsa om man är intresserad. En FLIR med 140mm objektiv, allstå den största modellen, kan "känna igen" en människa (detection-värdet) på 560m enligt deras tabell. Det är ett sk. Johnsson värde vilekt innebär 50% av betraktarna klarar av att identifiera målet på det givna avståndet. Detta är också en fråga om upplösing på skärmen, vilket betyder att maximalt räckvidd har man endast när man också har zoomat in maximalt, vilket också ger en väldigt smal söksektor.Även väder påverkar FLIRen, liksom dimma.

sammantaget ställer jag inte upp i lovsågen. Det är ett anvärdbart hjälpmedel, men inte ett måste. För att navigera eller söka efter större föremål så fungerar den bra, men jag är mer tveksam till sök där den kan vara avgörande för att rädda liv.
Dock fick vi den faktiskt att fungera bättre än tillverkarens specifikation, och det är glädjande, för då är inte sifforna FLIR presenterar några glädjesiffror!

Hur fungerar FLIR?

Hur lång sikt har en FLIR?

Fartygsbesök: Horn Flyer

Under veckan var sjöräddningsbloggen på studiebesök på Norska sjöräddningssationen skjaerhalden, stationen närmast svenska gräsen vid strömstad.
Norska sjöräddningssällskapet NSSR (Fin hemsida med grymt flöde av nyheter på www.nssr.no) är uppbyggt kring ett 14st frivillig bemannade stationer och 24 stationer med avlönad och fast anställd personal. NSSR tar emot donationer både från staten (ca 40 miljoner NOK om året) och privata donationer från 60.000 medlemmar.Stationen i Skjaerhalden fick i somras leverans på en ny sjöräddningskryssare, RS Horn Flyer, av den egna C.G. Sundt klassen. Den är byggd på Swedeship i Sverige, och är en verkligen state of the art som sjöräddningsbåt. Jag har hört väldigt många tala gott om denna båttypen och det var verkligen givande att konstatera att den infriar förväntingarna. Dock är alla båtar byggda i ett specifikt syfte, och det medför såklart kompromisser. Horn Flyer är stor och komplicerad, och mitt intryck är att det inte är båt för frivilliga besättningar, och den är i första hand inte avsedd att arbeta inomskärs eller med mindre båtar.
NSSR är mer kommersiellt än sitt svenska systersällskap (SSRS), och utför både dykning, bärgning och inspektioner mot ersättning. Var och en av uppgifterna innebär att båtens utforming måste anpassas, och att kompromisser måste vägas mot varandra.
T.ex. har man avvikit helt från normen att sjöräddningsbåtar skall vara självrätande, vilket Horn Flyer och hennes systrar inte är. Norska sjöräddningen har ju nyligen dragit dyrbar erfarnehet av kapsejsning där självrätaningen inte fungerande trots allt.
Horn Flyer är 17m lång och byggd i aluminium. Drivs med dubbla vattenjetar och toppar över fyrtio knop. Det som är mest slående ombord, förutom hur rejält allting är, är hur fin arbetsmiljön är i styrhytten. Jag kan inte mäta, men det talas om 60 decibel i styrhytten vid full fart. Det enda jag kan bekräfta är att det går att tala tyst till varandra framme vid spakarna, även om spaken är i botten. Rutorna är stora och sikten från förarplatsen exceptionellt god, även om man har väldigt många skärmar och ljuskällor framför sig.


Däcket är imponerande det också, med bogsertross i spectra på trumma, capstan och normalt sett en rescue runner för att köra i utsatta lägen. Den sjösätts men en lyftkran. Frö dykarbete har man utrustning för både sportdyk och för att mata luft med slang.

Läs mer:
Horn Flyers uppdrag

Tekniskt information om Horn Flyer

Norska sjöräddningssällskapet

Swedship

Märkning av flytoveraller

Bilden ovan och denb första nedan är på dräkter märkta enligt den kommande standarden. Det framgår av texten (klicka på bilden för att förstora) att dräkten är en våtdräkt och vilken temepraturspann den är testad i. Den är avsedd för simkunnig person nära hjälp och vid användade utomskörs skall den kompletteras med räddningsväst.
Klart och tydligt i mina ögon, i alla fall relativt. Skulle man önska något mer vore det att man faktiskt kunde se det med ett snabbt ögonkast. Men det är ändå det bästa jag hittat!

Ganska otydlig EN 393 märkning på en annan dräkt. Inte skriven enbart för denna dräkten eftersom den talar om uppblåsbara delar. Säger ingenting om när flytväst skall användas eller vad den är avsedd att klara av. Förstår fortfarande inte temperaturmräkningen. Synd, för detta är en bra dräkt!
Ett annat märke har samma märkning för flytväst som för overall.

Svar på tal

Fick frågor angående en artikel i en svensk tiding som riktar kritik mot den typ av flytoveraller som många använder. Har inte läst själv än men har fördjupat mig lite i den artikel denna hänvisar till dom rör handlar om att man i finland har ett försäljningsförbud mot flytoveraller. Detta införde efter en dödsolycka utanför Kotka (hittar bara rapport på finska) och efterföljande test på den utrustning de omkomna hade.

Flytoverallen har inte i första hand ett syfte, utan flera. Den skall vara varm och bekväm att bära, den skall vara ett flythjälpmedel och den skall skydda mot nedkylning. Som sådant är den bra, och dessutom billigt nog för att de flesta som vistas på sjön skall ha råd att köpa en.

För att godkänna flytoveraller finns ett par olika standard system. Fram till 2006 gällde CE standard EN 393 ”floatation aid”.
Detta tar endast hänsyn till flytkraften i ett föremål och säger att detta är utrustning med minsta flytkraft 50N. Nästa klassning är räddningsväst för skyddade vatten som skall ha en flytkraft på 100N.
Overallerna är helt enkelt i första hand konstruerade som ett varmt plagg, men värmen kommer från flytmaterial och det ger en flytkraft på 80N i Mullion X4 (overallen jag använder). Eftersom flytkraften i fodret är större än 50N har vi per automatik ett flythjälpmedel enligt EN 393.

2006 kom en ny standard för flythjälpmedel, och ett finskt förslag så exkluderades flytoveraller från den standard som ersatte EN 393, nämligen 12402-5 ”personal bouyancy aid”. Denna standard är skräddarsydd för att passa "sportplagg" som seglar och kanotvästar.
Istället hänvisar man till 12402-6 ”special device” men standarden för flytkraft är den samma som i kapitel 5 - alltså bouyancy över 50N, avsedd för användande i skyddat vatten, av simkunnig person i närhet till hjälp.
Det finska förbudet handlar som en följd av detta snarare om ett förbud mot att marknadsföra overallen som flythjälp till dess att en standard som beskriver dem finns klar. Denna standard är ute på remiss idag.

Remissförslaget gäller ISO 15027 behandlar räddningsdräkter och i kapitel 1 beskriver man regler för ”Constant wear suits”, som t.ex. flytoveraller. Detta regelverk är mer utförligt än 12402-6 som ju bara behandlar flytkraften. 15027 tar in även synbarhet, hypotermi skydd etc. Men enligt mina uppgifter är inte standarden antagen än, flera tillverkare har dock idag denna märkning med hänvisning till hypotermiska skyddet (2 grader förlorad kärntemperattur efter 2 timmar i 15 gradigt vatten), då tillverkarna vågar anta att detta är den regel som kommer att gälla när standarden är överenskommen. De test som utförs för att visa detta, skall genomföras tillsammans med godkänd räddningsväst.
De dräkter som är godkända enligt EN 393 innan 2006 års standard trädde i kraft, får i Sverige fortfarande säljas som flytoveraller. Det var lite formalia runt detta. Ser man på definitionerna av användandet skall flytoverallen användas

• I skyddat vatten. Oklar definition, men minst inomskärs
• I närhet till hjälp, i vissa fall definierat som att man inte skall behöva påkalla hjälp för att få hjälp.
• Av simkunnig person, alltså inte en medvetslös
• I fall där räddningsvästen är till hinder för att utföra avsedda sysslan.

Detta ger lite bättre bild av att flytoverallen är ett komplement, i första hand för att det ger ett skydd mot köldchock i andra hand mot hypotermi efter en tid i vattnet. Skall man använda den i mer utsatta lägen, skall den kompletteras med en räddningsväst.
Det finnarna vill komma åt är själva märkningen, den måste förtydliga att dräkten inte är en överlevnadsdräkt utan en del av ett överlevnadssystem, och att den inte är lämpad i hårt väder och utsatta lägen. Jag vet inte vad jag skall säga riktigt. Tilltron till flytoveraller är kanske för hög ibland, och märkningen är vilseledande. Så jag håller med finnarna om att det behövs en bättre märkning och förtyligande om vad man kan vänta sig av flytoverallen. Men jag menar också att en bra flytoverall är väldigt mycket bättre än att ha vanliga varma kläder på sig om man hamnar i vattnet. Jag återkommer närt jag har gjort samma test som journalisten i den svenska båttidningen har gjort

Stora fartyg

En film för att illustrera inlägget om excalibur och svårigheterna att rädda någon till ett fartyg som inte alls är avsett för att rädda med...

Filmen visar räddningen av två amerikanske seglare, vars båt läckte och sjönk. de aktiverade en epirb och det enda fartyget inom rimligt avstånd var containerfartyget Scarlett Lucy, som gick till undsättning. som filmen visar är det int helt enkelt. Jag tycker det ser ut som att den första lyckas ta sig upp direkt från deras gummibåt, men den andra klarar inte av det och måste lyftas ombord. Hela räddningen lär ha tagit 45 min de tappar honom minst en gång, vilket visas i videon. läs mer här

Man över bord

Kolla in den här filmen, hur lätt det kan hända...